La Marmota

La Marmota (trad. – Angelo Brofferio, Piedmont)

Traditional savoyard melody, used even by Ludwig Van Beethoven for his Lieder.
The piedmont poet Angelo Brofferio, obstinate anticlerical republican adverse to the conservatory power and ferocious adversary of Count Cavour, wrote a text listing the abuses that Carlota, a poor mountain girl from Val Susa (western Alps) is forced to suffer to gain a living in the city of Turin. Disgusted, she will escape and return fiercer than ever.

Con soa cita cassiëtta
E con so cit fagòt
Carlòta, già grandëtta,
A chita so ciabòt.
Pòvra, pòvra Carlòta,
A va cantand për strà:
Un sòld për soa marmòta,
Un sòld për carità.
Mostrand soa bestiolin-a
Da Susa a Bussolin
Carlòta s’ancamin-a
Bel bel an vers Turin.
Pòvra, pòvra Carlòta,
Turin a lo vëdrà:
Un sòld për soa marmòta,
Un sòld për carità.
A pen-a su la pòrta
Tut brusch un Preposè
Soa bestia, ò viva ò mòrta,
Veul vëdla a nòm dël Rè.
Pòvra, pòvra Carlòta,
Ël dàssi a va pagà:
Un sòld për soa marmòta,
Un sòld për carità.
A va’n piassa Carlin-a,
A va da San Tomà;
Là’s parla d’ghigliotin-a
E sì d’mësse parà.
Pòvra, pòvra Carlòta,
Pià d’mes da sbiri e frà:
Un sòld për soa marmòta,
Un sòld për carità.
Voltand a la man drita
A va tut giù, tut giù;
As treuva dai Gesuita,
E a vëd un bel monsù.
Pòvra, pòvra Carlòta,
As sent manché ‘l fià:
Un sòld për soa marmòta,
Un sòld për carità.
Bon com na pasta fròla
Carlòta, a dis col Sgnor,
Fa vëdde toa bestiòla;
E chila: – Tròp onor!
Pòvra, pòvra Carlòta,
Dov’ela capità?
Un sòld për soa marmòta,
Un sòld për carità.